Kök med förnuft eller känsla?

Jag har i hela mitt liv valt de alternativ som tilltalar mig känslomässigt snarare än de mest praktiska. Det är väl en personlighetsfråga och jag har respekt för förnuftiga människor. Ni behövs faktiskt eftersom om världen enbart beboddes av sådana som mig skulle den nog inte fungera så bra.

Förnuft eller känsla

Jag har t ex en tvådörrars kupé med minimalt baksäte som vardagsbil trots mina tre barn. Vad tänker ni om jag säger att jag har en vit vardagsrumssoffa med tygklädsel? ”Hade du tre små barn sade du?” tänker du säkert. Ja, och dessutom en till på väg. Men vitt är snyggt och tilltalar mig estetiskt på ett sätt som en skinnsoffa eller något brun/svart/grått åbäke skulle göra.

Mitt hus har en örn av trä som sitter på taket. Den är sjukt cool och spanar ut över nejden samtidigt som den orsakar ett hål i mitt tak varvid jag måste ta fram hinkar varje gång det regnar kraftigt eller snön smälter. Bilen, soffan och örnen är några av de ting som gör mig till den jag är. Då vet du säkert vilken typ av kök jag skulle välja om förnuft står mot känsla.

Kök

När det gäller kök verkar det dock som att naturlagarna plötsligt upphävs. Jag valde nämligen ett kök med inbyggd kolfilterfläkt som åker upp och ner bakom spisen, just för att det är snyggt med en minimal profil och dessutom ett bra samtalsämne när man har fest! Att många sedan dömer ut dessa fläktar som sämre än vanliga bryr jag mig inte om. ”Jag steker ändå inte så ofta” var ett argument jag använde mot mig själv.

Jag valde dessutom bänkskivor med vita blanka ytor som jag var övertygad om skulle både repas och smutsas på ett effektivt sätt. För att göra köket riktigt avskalat valde vi bort handtagen på luckorna och ersatte dessa med servodrive som med en liten knuff öppnas smidigt och stängs lika mjukt och ljudlöst. Att sedan många ”proffs” avrådde mig från dessa, då de slutar fungera vid strömavbrott och har en tendens att öppnas vid minsta beröring och ge en överraskande knuff, lade jag helt enkelt åt sidan och lät min känsla råda ännu en gång.

Till min förvåning betydde det för en gång skull att funktionen blev lidande. Kolfilterfläkten fungerar precis lika bra som en vanlig takfläkt och mina bänkskivor har inte fått en enda repa på ett halvår, trots ett antal filminspelningar och fotosessioner vilka är ökända för att slita hårt på omgivningen. Dessutom är de busenkla att hålla rena och det räcker med lite torky och diskmedel för att ge dem glansen tillbaka.

Vidare har våra luckor med servodrive fungerat fantastiskt och inte angripit oss på något svårare sätt. Den enda nackdelen kan dock vara att min ettåriga dotter Holly klurat ut hur hon ska ta sig in i skåpet och det är inte alltid optimalt.

Hur som helst har förnuft och känsla för första gången i mitt liv lyckats med konststycket att samexistera och jag är både förundrad och tacksam…