Inredningssentimental med kök…

Äntligen sommar! Och för mig betyder sommarlov att vi fyller våra kylväskor med mat och flyttar ut till vårt hus på skärgårdskobben. En pytteliten ö mellan Stavsnäs och Sandhamn helt utan all form av bekvämligheter vilka vi är nästan osunt bortskämda med inne i stan. Ingen diskmaskin, ingen tvättmaskin och absolut ingen vattentoalett. Men så befriande det är – särskilt för barnen tycker jag – att inte ens kunna tjata på dagens glass, titta på oändligt filmutbud på Netflix eller gnälla på maten på tallriken. Två veckors kommers-avgiftning vilket gör alla gott.

Lantstället har min morfar skapat och vi bor här ute tillsammans med min mamma, mina syskon, min morbror och hans familj. Vi har varsina hus modell miniatyr men att ändå kunna få stänga dörren om sig är guld värt. Socialt umgänge men med en stor portion respekt för att hålla lite avstånd.

Kök modell hemsnickrat 1970. Hade vi byggt huset idag hade köket fått en mycket större plats med utsikt, att stå och diska och se ut över fjärden är en dröm jag har.

Mitt hus… Mitt fina lilla trähus byggt av min morfar och min pappa innan jag var född, här sitter minnena starkt i varenda furuplanka och det är just det som skapar min enorma ambivalens. Som journalist med inredning och renovering som huvudämne fullkomligt överöses jag utav fantastiskt fina hem, nya trender och material vilka inte helt otippat skapar stor ha-begär. Hela vintern (vi bommar igen för vintern då vi måste åka båt hit) drömmer och småplanerar jag för allt jag vill göra om när vi öppnar igen till våren. Bygga ut, måla allting vitt, försöka få till ett badrum… Men så öppnar vi upp, borstar bort flugorna och spindelnäten, torkar ur skåpen och ALLT är precis så som vi lämnade det. Så som det alltid har varit och jag fylls av oändlig vördnad och kärlek. Tiden står stilla här. Den enda plats i mitt liv där den på riktigt står stilla och det är något magiskt över det.

Men OM jag skulle göra om, då skulle det bli köket som fick sig en rejäl ansiktslyftning. Bättre förvaring och mer arbetsyta. Det här är mitt drömkök här ute:

Det lindblomsgröna köket Bistro, lantligt men i en fin modern tappning som jag verkligen tycker om. Grejen med att ha ett ställe på en liten isolerad ö är dock logistiken. På plussidan står att vi har vatten och utsikt på båda sidor, alltså både soluppgång samt solnedgång. På minussidan står att det är ett aber varje gång man vill ta ut något som är större än en stol…

Men drömma bör man och kanske ändå att min dröm om detta lindblomsgröna kök med luckor upp till taket och en köksö full av förvaring blir verklighet en dag.

Något jag dock tänker göra på riktigt är att byta de tråkiga knopparna mot mina favoriter i läder med mässingsknopp. De jag har i mitt badrum hemma.